Etikettarkiv: irritation

Bättre dag.

Tisdag. På väg till skolan. Handen ömsom värker, ömsom tokkliar. Vi är inte riktigt överens just nu. Lägg till att jag stressade med hämtning för att hinna med tåget och hann bli alldeles svettig under förbandet. Inte skönt alls! Men jag behöver inte äta värktabletter hela tiden längre. Nu blir det bara nån enstaka vid behov. Så skönt.
Frustrationen är mindre den med. En dag hemma igår ledde till lite omorganisering av kaoset. Det tar sin lilla tid och plocka ordning med en hand. Speciellt när det är höger som inte ska användas.
Vissa röselser funkar inte som jag vill heller. Som nu när jag skriver på mobilen. Det är dags att avsluta inlägget. Det stramar i såret när jag skriver nu…

Frustration deluxe

Frustrationen som uppstår när man inte kan eller får använda sin högerhand är allt annat än rolig. Jag får inte lyfta alls med den men ska samtidigt använda fingrarna. Vilket går någorlunda bra. En stund. Minsta lilla jag tar i för mycket eller vinklar handen fel så gör det ont. Skriva går typ en mening. Skriva på datorn funkar en stund sen blir jag jättetrött i hela handen. Och ja, jag förstår att det ska vara så här. Det är ju bara några dagar sen operationen.
Men det är så jäkla frustrerande att inte kunna göra dom vardagliga sakerna. Handla blir ett projekt. Sopa golvet. Dammsuga har jag inte ens försökt fast det verkligen måste göras. Vika tvätt gör ont. Det provade jag i ren frustration i onsdags. Tömma/fylla diskmaskin och duka med en hand går väl an men tar lite mer tid. Laga mat går till viss del, men jag kan inte skära nåt. Det är en rörelse som gör ont.
Lägg sen till att jag inte hade hunnit rensa klart efter möbleringen av tjejernas rum. Bokhyllor och sängar som stått/står på fel plats. Allt som skulle ha burits ner till källaren. Källare som hade behövt få sig en omgång för att få plats med hyllorna och skapa bättre utrymmen. Jag hann inte. Och det är såååå frustrerande att inte kunna göra nåt nu. Att hela tiden vilja göra saker men inte kunna det.
Jag är inte vidare rolig att leva med just nu misstänker jag. Tålamodet är inte speciellt stort. Frustrationen tar över. Inte ens en vecka har gått och jag håller på bli galen. Jag vill ju bara få ordning här hemma i kaoset. Så jag kan slappna av. För jag kan inte slappna av i den här röran. Det kryper i hela kroppen på mig. Jag vill inte se alla dessa högar som ska ner till källaren. Om en vecka är det första advent och maken fyller år. Jag vill ha ordning hemma. Men det går liksom inte. Jag kan inte. Och jag är van vid att kunna göra det jag vill. Så om nån känner för att hjälpa mig att flytta om i källaren och bära ner det som ska dit är ni välkomna. Jag bjuder på fika! Säg bara till i god tid så jag hinner planera en tur till ica. Eller muta ett barn. Hahaha

En sån där dag…

Det finns dagar när man inte vill att nåt ska strula. Idag är en sån dag. Jag ska framföra mitt sista tal idag. Hade planerat dagen riktigt noga. Tjejerna fick äta frukost på dagis och fritids för att jag skulle få mer tid att förbereda mig.
Först strulade det med talet. Hur jag än ändrade och lade till fick jag inte ihop tiden. Så nu drar jag väl över igen. Hahaha
Gjorde mig klar för att åka iväg. Står klar i hallen och kommer på att jag inte har mitt busskort. Lånade ut det till grabbarna i helgen. In och leta för fullt i deras rum utan att hitta det. Drog iväg sms till dom båda… Fick inget svar. Gjorde mig klar för att gå upp till skolan och leta upp busskortet… Då skickade Sebastian att det låg i hans plånbok hemma. Det tog en stund men jag hittade den till slut.
Mindre kul är den stresshuvudvärk jag drog på mig… Så håll tummarna för att sen släpper och för att jag lyckas hålla tiden på talet i eftermiddag!

Om och om igen…

Tänk, vissa saker upprepar sig alltid… Hur man än vrider och vänder så strular det i alla fall. För mig är det just nu programmet Adobe InDesign. Redan i höstas hade jag stoooora problem. Fast jag trodde att jag redan hade koll. Historien upprepar sig nu. Samma program, annan uppgift. Vi, gruppen, trodde att vi hade allt under kontroll. Tji fick vi. Tre timmars snabbt arbete blev en heldag med fortsättning imorn. Yeay. Eller nåt…

Frustration på hög nivå

Idag är frustrationen på hög nivå. Det är ännu mer irriterande när det beror på bristande kommunikation.
Stressade iväg till skolan i morse för att sitta heldag och jobba med projektrapporten som ska vara klar på fredag. Jag placerade mig med datorn i skolan och började skriva i väntan på min grupp. Glömde bort tiden men tänkte inte mer på det just då. Hade hört innan att det var strul med bussarna på grund av snöfallet. Men när det inte dykt upp några andra efter närmare en timme började jag undra var dom var… Frågade via Facebook men inga svar. Vet fortfarande mer än jag gjorde i morse…
Lägg sen till extremt bristande och missvisande information från skolans håll. Angående hur den där rapporten ska skrivas. Sååååå irriterande. Lägg sen till att schemat inte uppdateras i tid. Vi får schema för hela dagar men information om att vi bara ska vara närvarande halva dagar. Ena halvan av klassen på förmiddagen, den andra på eftermiddagen. Men vilken grupp som ska vara närvarande när får vi inte reda på. För mig blir det ett stort problem dom dagar vi är schemalagda redan klockan åtta. Ska jag hinna till skolan i tid behöver jag ha hjälp att lämna barnen. Både förskola och fritids öppnar samtidigt som mitt tåg går. Det går liksom inte ihop sig. Så nu sitter jag här och väntar på att nån lärare ska få tummen ur och uppdatera tiderna så jag vet om vi alla ska upp i ottan och om jag måste kalla in barnvakten eller om vi får sovmorgon. Så jäkla frustrerande!
Men det dök upp en kul sak idag… Jag ska få gästblogga i en annan blogg. Nästa vecka kommer ni kunna läsa det inlägget. Jag uppdaterar om när och och var. ;-) Kul är det i alla fall!

Vilseledande och fel Lindex!

Jag har fått en inbjudan. Till Lindex Bra-Volution. Jag utlovas att hitta den perfekta modellen. Om jag har kvar inbjudan funderar jag på att gå. Bara för att kunna ifrågasätta. För hur kan man skicka ut en inbjudan till sina kunder där man lovar att den rätta modellen ska finnas när man inte ens har hela spannet med storlekar i butik. I mina ögon har dom dessutom ett otroligt litet storlekssortiment. Det är måååånga år sen jag kunde köpa en bh på Lindex. Vilket är trist för det finns många märken som faktiskt har större storlekar.
Jag undrar hur många kvinnor som skulle köpa en bättre en bh med bättre kupstorlek om det bara fanns ett större urval…
Tyvärr det är inte bara Lindex som dissar dom större kuporna. För det dom kallar stort kallar jag normalt…

Väderomslag och irritation deluxe

Tänk vilken skillnad lite regn kan göra! Från att ha vaknat någorlunda pigg av barnen sista dagarna. Till nästan strålande solsken i rummet. Så där så man blir på riktigt bra humör trots att barnen vaknar tidigt och man är lite trött.
Till idag. Regn ute gör rummet mörkt och dystert. Det är inte alls lockande varken att gå upp eller ut. Barnen sover dessutom.
Idag väntar skola på förmiddagen och jobba med skolgrejor på eftermiddagen. Hade velat åka på lunchdate men känner mig lite tidspressad. Igår hade jag lust att kasta datorn i väggen. Så bra gick det med html-sidan jag ska göra… Får inte till nån av koderna så som jag vill… Irriterande deluxe. Jaja… jag får kämpa på idag. Klar måste jag bli…

Får man posta vad man vill i sociala medier?

Idag stör jag mig på massor av saker. Men tänker inte ta allt i det här inlägget. Idag blir det ett ämne från min värld inom sociala medier… Läste inne hos Tjejmorsan igår att folk lägger upp för mycket bilder på fötter, svettiga träningskroppar och taskiga selfies. Jag håller inte med!

För det första är det ju fritt fram vem man vill följa. Man behöver inte följa personer om man inte gillar det som läggs upp. Och vem avgör vad som är rätt eller fel? Alla människor är inte lika, alla gillar inte samma lika! Vilket i mina ögon är en jäkla tur! Tänk om alla lade upp exakt likadana bilder. Vem ska då avgöra vad som är okej?

Vi ska inte lägga upp dåliga selfies, inte träningsbilder, absolut inte fötter. Dessutom har jag läst att matbilder går bort med… Det är tydligen en av dom största synderna. Vad finns kvar? För vi ska ju inte heller publicera bilder på våra barn, dom kan må dåligt av det och vi kan skada dom för livet. Stökiga hem är inte okej men inte heller rena välstädade. Det ena visar på att vi är sluskar, det andra ger prestationsångest. Och inte får man visa att man vilar på arbets- eller skoltid. Då ifrågasätts man om man bara latar sig hela dagarna. Så, vad finns kvar? Naturbilder? Husdjuren? Men glöm inte, ni får inte ha bilder på andra människor. Då kan ni bryta mot PUL…

Varför lägger JAG upp dessa bilder?

Träningsbilder (vilket inte händer allt för ofta) läggs upp för att jag faktiskt är stolt över mig själv när jag är klar. Jag har inte vuxit med att få träning inpräntat i ryggmärgen, jag har aldrig gillat att träna. Så när jag väl gör det blir jag stolt över mig själv. Speciellt som jag faktiskt behöver den träningen. Varför ska jag skämmas över det? Jag har några andra vänner som lägger upp bilder och inlägg om träning. Det pushar mig! Får mig att inse att om dom kan så kan jag med. Så därför lägger jag upp träningsbilder.

Japps, även fotbilder dyker upp. Nån gång var det på grund av skada, några gånger har jag suttit i soffan med fötterna på bordet. Det är ett lätt sätt att visa att man vilar eller latar sig. Och sen är ju jag sån där knäppis som faktiskt gillar mina fötter. Förutom när jag ska köpa skor. ;)

Sefies då? Jodå, dom dyker upp. Ibland ofta, ibland mer sällan. Men om jag gillar det jag ser i spegeln så tar jag gärna en bild. Det kan ju finnas nån annan som gillar det. Eller så kanske jag har en deppsvacka och känner att jag behöver få lite komplimanger för att må bättre. För visst sjutton känns det bra när man får positiva reaktioner. Det håller nog dom flesta med om.
Och kvaliteten då? Ja, för det första är jag inte fotograf. Och använder jag dessutom instagram blir bilderna inte direkt i bra kvalitet med alla filter. Sen är det ju faktiskt likadant här, alla gillar olika. Om jag gillar en bild som är lite halvdan och suddig så lägger jag upp den. Men det innebär ju inte att jag förväntar mig att alla ska gilla den för det. Tittar man på facebook, instagram och i bloggar så finns det selfies nästan överallt numera.

Matbilder då? Japps! Jag älskar att se såna och jag älskar att publicera dom! Varför inte? Det är något jag gillar! Ja, jag älskar ju att äta! ;) Och jag vill att det jag äter ska se attraktivt ut. Sån är jag. Dessutom vet jag att det finns vänner som blir inspirerade av mina bilder – till att laga mat, att äta mat! Det räcker för mig! Om jag får någon annan, om så bara EN person, så tycker jag att det är värt det!

Jag tycker att det är upp till var och en att posta vad dom vill! Vem är jag att döma? Men det innebär inte att jag per automatik gillar allt. Men det är skillnad på att döma och ogilla.

Jag kanske kastar sten i glashus nu, vad vet jag om hur ni läsare tänker. Men i så fall är jag absolut inte ensam.

Och jag måste säga att bland det bästa jag vet är att se omaka strumpor på bild! För det visar att det finns nån som tycker likadant som mig när det gäller att rensa strumpor. Det är väl bland det tråkigaste man kan göra?!

Hyresvärden dricker champagne och jag får kliva i en sjö…

Sen i vintras har vi felanmält till Nynäshamnsbostäder att det är en stor grop i asfalten under hjulen på vår bil på parkeringen, på minst 5cm. Vi har dessutom i flera år felanmält att det blir en sjö utanför porten så fort det regnar. Jag har klagat och klagat… Man tröttnar liksom till slut. Parkeringen ska visst fixas innan vintern… Sades det för nån månad sen. Och utanför porten skulle det borras ett hål i asfalten var det sista jag hörde… Dom måste ju verkligen vara rädda om huset med, för det mår nog väldigt bra av alla dessa översvämningar…

dagens abc-sändning berättade dom om hur Nynäshamnsbostäder var på studieresa i Frankrike. För att titta på champagne. För 250 000kr. Inte konstigt att dom inte har råd att se till att asfalten är okej på gården. Jag hade nog inte reagerat lika starkt om jag visste att dom lagade det man felanmäler på en gång. Eller om dom hade besökt hyresbostäder i Frankrike. Men en champagneresa?! Nej tack! Se till att jag kommer in i porten utan att kliva i ens sjö istället!!!

Så jäkla less på det här!!!

Blääää! Jag vill flytta! Det är inte roligt längre nu… Pratade med Nynäsbostäder igen idag. Dom ska byta vårt element, men dom ska ta hela huset samtidigt och börjar med huset bredvid först. Sen ska dom fixa ventilerna i alla andra lägenheter och dom åtgärder dom har planerat i källaren och först när allt det är gjort ska dom börja justera in temperaturer och luft i vår lägenhet. (Och alla andras). Vilket kan bli först i höst. Under tiden har vi ju elementen att ta till om vi fryser. Vilket vi gör ofta nu när temperaturen ligger runt nollan. Elementet går många timmar per dygn…

Jag är så jäkla less! Jag trivs inte här längre. Vi kan inte möblera som vi vill, vi har stora hål i väggen i vardagsrummet… Det tar så sjukt mycket på krafterna att vi, varken vuxna eller barn, har orkat ta tag i det sista efter möbleringen. Det står tex fortfarande en massa lådor i hallen som ska ner i källaren men energin finns inte.

Kvinnan jag pratade med idag sa att jag ”måste förstå” att dom gör vad dom kan. Lätt för henne att säga som inte har levt med den här skiten sen i början av oktober. Och lite till… Jag som hela tiden har trivts här i lägenheten har ingen lust alls längre. Hade nån erbjudit mig en bostad imorgon hade jag tagit den på en gång… Så less är jag nu…

Ja, ni förstår, vi ska bara stå ut… Till det är klar. Och dom jobbar på. Dom kan bara inte ta vår lägenhet först. Alla ska få samma sak samtidigt… Blääääääääää!!!! Och jo, jag förstår att dom behöver få ordning hos alla men jag orkar faktiskt inte bry mig om det. Alla andra har i alla fall vettigt nu. Dom har hela väggar…

Frustration på hög nivå!!!

Jag premiärbloggar från nya datorn. Sitter och håller på och lägger över filer från den gamla datorn till den nya. Det tar sin lilla tid. Muttrar en aning över att jag inte får ordning på mailen heller. Men så är det väl alltid i början innan man fått ordning på allt, att man muttrar en del. Det är ju en helt ny dator och nytt operativsystem mot vad jag är van vid också. Men klart jag är nöjd med datorn. Funderar på att pimpa den lite med nåt rosa. ;o)

Annars då? Jodå. Det känns som att all energi går åt till att frysa och tjata på värden så att vi nån gång ska få någon ordning på allt strul. Man blir ju inte direkt gladare och positivare av att hitta mer problem då. Fastighetsskötaren var här igår. Han konstaterade att det fanns fukt i väggen men tyckte att möglet bara var ytligt i tapeten och skulle skicka ärendet vidare till nån annan. Och jo, han konstaterade med att det inte fanns nån anledning för honom att täta mellan golv och golvlist, det var inte därifrån det drog. Vilket då innebär att kylan och draget kommer nån annanstans ifrån än där fastighetsskötaren trodde… Så när han hade gått var jag inte mycket klokare än innan.

Idag försökte jag få tag på både fastighetsskötaren och hon som är teknisk förvaltare och den jag har haft kontakt med. Den första ringde jag till lite för sent så telefontiden var slut. Den andra var sjuk så jag har lämnat ett meddelande till henne att vi kräver svar.

Kort där efter dök faktiskt fastighetsskötaren upp här hemma, för att sätta tillbaka golvlisten han tog bort igår. Då kunde jag passa på att meddela att temperaturen inne sjönk med 2,5 grad när temperaturen ute steg till ett par plusgrader. Så nu är det så där ohärligt dragit svalt här hemma igen. Han hade med sig utskrifterna på dom båda mätdosor som låg här förra veckan. I fredags, när vi var ungefär 10 vuxna och 4 barn hemma i ett rum fullt av värmeljus, steg temperaturen över precis ovanför 20gradersstrecket! Det borde ha varit riktigt varmt här då. Det är dessutom bara under det dygnet som det har varit över 20 grader i grabbarnas rum och då har dom ett extra element där inne… Men det finns fortfarande inte utarbetat hur det här ska lösas…

När det gäller möglet och fukten i väggen sa fastighetsskötaren att ”dom nere på kontoret får besluta vad man ska göra” och så tyckte han att jag kunde ställa tillbaka bokhyllan om den stod dumt nu. Problemet är ju bara att vi dels inte vill flytta runt den mer än nödvändigt, dels att vi inte vet om det blir fuktigare där då igen. Och det sa jag. Dessutom sa jag att vi vill veta om det finns mögel i väggen som bara ligger och väntar på att det ska bli fuktigt igen. Hans svar var att kontoret sköter det. Han kan inte göra mer än han gjort.

När han hade gått iväg ringde jag miljökontoret. Nu drar jag in dom. Det har snart gått en månad sedan vi började bråka ordentligt, det har gått i alla fall 1,5 månad sen ventilationskillen sa till Nynäsbostäder att vi har för kallt och vi har påpekat det i snart fyra månader. Det är inte okej nånstans längre att vi lever så här. Och att nya problem dyker upp och nonchaleras på samma sätt… Nu får det vara nog!

Får man rymma?

Ungefär så där känner jag mig just nu! Jag skulle behöva stänga in mig nånstans i lugn och ro för att kunna göra klart svenskaarbetet. Just nu sitter jag vid datorn i hallen. I soffan, två meter bort, sitter, hoppar, tramsar och leker fyra barn. Två av dom ska föreställa att vara sjuka men har väldigt mycket energi för stunden. Och dom är inte tysta heller.
Själv har jag en lätt huvudvärk, dras fortfarande med trötthet och känner bara hur frustrerad jag är över att inte bara kunna stänga in mig för mig själv…

Jaja… Jag lyckas väl säkert bli klar på ett eller annat sätt med arbetet i helgen… Det ska vara klart senast måndag morgon. Och lite lär väl ungarna sova medan jag orkar lägga energi på att skriva om annat än mitt eget liv här…

Fast allt är inte bara frustrerande. Finns roliga saker med. Som att jag har ett kuvert med 10 gevaliakvitton i som ska postas. Så snart är en Tassimo t20 på väg hem hit. Om du vill ha en du med är bara att kika inne hos TreFika hur man går till väga.

Positiv pepping!

Går fortfarande runt och är lite irriterad… Svar som jag förväntat mig som uteblev. Det ena ett ganska viktigt svar men nä, inget svar… Suck!

Har i alla fall gett mig sjutton på att dagen ska bli bra idag!

Igår hann jag tvätta mig genom halva tvättberget och tänkte fortsätta med resten idag… Dessutom står gardinskifte i alla fönster på dagens schema! Eftersom snön fortsätter att lysa med sin frånvaro så åker alla julgardiner upp idag. Är ju ändå bara 1,5 vecka kvar i alla fall… Och jag vill ha med mys!!!

Och nä, ni behöver inte oroa er, adventsbelysningen väntar till nästa helg! ;o)

Jag har lite svårt att fatta att det bara är 1,5 vecka kvar till första advent.. En månad till jul. 1,5 vecka till jag börjar jobba!
Shit, var tar tiden vägen?!?

Och appropå tid, dags att susa i väg till dagis så tjejerna kommer i tid. :o)

Hjälp!

Jag håller på och blir helt galen! Varenda tuggummisort jag hittar är full av äckligt sötningsmedel.
Själva tuggummit smakar gott men så kommer den där hemska syntetiska smaken.
Jag klarar inte av det. Det smakar illa och det gör det länge.
Så snälla, om ni vet nåt gott tuggummi med enbart naturligt socker i så tipsa mig!!!