sociala medier | LindaW.se

Jag jobbar ju i skolan sen förra året plus att jag har mina egna fyra ungar. Jag hör språket som används i skolmiljön dagligen. Hur svordomar är helt okej för våra barn att använda, dom reflekterar knappt över det ens. Hur kom till en nivå där barn redan på låg- och mellanstadiet svär så otroligt mycket?

Kan det vara så att vi vuxna har accepterat svordomar så mycket att våra barn hör det för ofta. Filmer, tv-serier, musik, sociala medier med mera. Dom finna där överallt, svordomarna. Vi har tv-kocken som gjort sig känd för sina ”you f**king f**k”. Melodifestivalen har haft med samma ord i låttexter. Jag ser det ofta i sociala medier. Gärna i ett skämt. Eller så byter vi ut nån bokstav för att kunna säga det där grova ordet på ett milt sätt. Att alla ändå förstår att det är en grov svordom spelar inte så stor roll. Vi sa den ju inte…

Så vad händer när vi normaliserar dessa ord för vuxenvärlden? Hur reagerar våra barn.

Barn gör inte som man säger, barn gör som man gör.

Så egentligen är det ju sjukt hur vi hela tiden är på barnen om hur dom inte ska svära medan vuxenvärlden, deras förebilder, använder det i alla möjliga och omöjliga situationer. Eller hur?

Jag har alltid fascinerats av hur folk, både i min omgivning men även överlag, har en förmåga att dela bilder, texter och artiklar på sociala medier och hävda att det är rena sanningar. Utan att vara källkritiska. Bara köpa det som står rätt upp och ner.

Vid ett tillfälle var det en person som delade ett inlägg på sin fb med en bild på hur man eldade svenska flaggan. Till inlägget fanns det bara arabisk (eller liknande) text. Jag blev fundersam och tyckte att det verkade konstigt att jag inte sett om denna händelse, jag minns inte exakt vad som skulle ha skett nu, så jag googlade snabbt och fick inga träffar. Jag valde då att googla själv bilden. Och fick träff på en händelse många år tidigare. Jag påpekade detta och visade även vad jag hittat. Men nä, det var viktigt att dela detta falska inlägg – för det kunde ju hända. När jag sa att jag tyckte logiken i den inställningen var fel blev jag snabbt blockad och borttagen från personens vänlista.

Och nu, i valtider, tapetseras min Facebook och andra sociala medier med massor av länkar och bilder som många gånger är felaktiga på ett eller annat vis.

Jag förstår inte hur man kan köpa allt som står utan att ens fundera ett steg till. En snabb googling ger oftast rätt svar. Stämmer det verkligen att tidningar inte skrivit om en viss händelse eller var det bara så att dom skrivit om det men utan att namnge alla inblandade?

Jag tror kommande månader, fram till valet i höst, kommer bli fulla att förvridna fakta, felaktiga fakta och okontrollerade fakta i våra sociala medier. Och det kommer bli viktigare än nånsin att kontrollera vad det är vi läser. Så här nedan delar jag med mig att några bilder och länkar på hur man kan gå till väga för att tänka källkritiskt och att vara källkritisk.

Källkritik på internet

Viralgranskaren

Guide för källkritik

Källkritik – en utmaning