Regn, utdragen väntan och det som är bra… 

Imorse vaknade jag till ett riktigt hällregn. Det är inte ofta jag hör regnet i sovrummet då våra fönsterkarmar är en halvmeter ner på utsidan. Men imorse lät det rejält och jag konstaterade dessutom att Tony hade stängt fönstret. Så ja, det regnade ganska bra. Och det gör mig absolut ingenting. Regnet behövs efter den här sommarens torka. 

Nu är jag på väg hem till Sandra från min gamla klass. Hon tyckte att jag behövde piggas upp lite från allt strul med akassan… 

För ja, trots att jag varit arbetslös hela långa sommaren och anmälde mig på en gång skolan slutade och alla papper är inskickade så har det fortfarande inte kommit nåt besked. Jag har mailat och ringt massor för att få ett besked. Sista samtalet med dom fick jag höra att ett beslut bör komma under nästa vecka… Så jag får väl se… Det hade varit lättare att få ett nej än att bara gå och vänta kan jag känna ibland… För vet ni hur sjukt det är…? Akassan har ingen tidsgräns på hur lång tid ett ärende får ta. Jaja… Förhoppningsvis vet jag inom en vecka… 

Men nu var det inte det jag skulle tänka på idag. Även om det är svårt att släppa… Idag ska jag bara vara Linda. Njuta av livet. Av nuet. Och när jag kommer hem ska jag pussa på mina barn och min man och tänka på allt positivt i mitt liv. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge