En vacker begravning…

​Det blev en omtumlande dag igår. Jag hann nog med hela känsloregistret. Ju närmre jag kom Boo kyrka desto tyngre blev det. Inte blev det bättre av att tåget blev några minuter sent vilket gjorde att jag missade den tbana jag skulle ha tagit och därmed bara hade några få minuter att ta mig till bussen i Slussen. Men jag hann! Phu!

Mötte upp Erika och sen även Martina vid församlingslokalen för att förbereda fikat. Pappa och Micke kom dom med. När vi kom till kapellet där begravningen skulle vara stod kistan på plats och sista handen lades på alla vackra blommor. Det var så fint gjort för mamma. 

I den vevan ringde Tony. Tåget han och barnen satt på fastnade i ett signalfel. Det fanns inte en chans att dom skulle hinna i tid. Lite ringde såg till att svärfar och en kusinsambo plockade upp dom alla och dom hann precis i tid! Så skönt. Det blev en jättevacker ceremoni. Orden om mamma blev bra och musiken blev jättebra! Det var tungt och fint på samma gång. Jag blev rörd av att se hur många som kom för att hedra mamma en sista gång. 

Efter begravningsceremonin bjöd vi på fika. Det kändes mest som jag bara irrade runt och pratade en minut här, en minut där… Jag kramade så många, pratade med så många med vet knappt vad jag sa så här i efterhand… Kanske inte så konstigt men ändå…

Innan jag åkte hem tände jag ett ljus för mamma i kyrkan och tittade en sista gång på alla vackra blommor.

Jag var den som kom hem först i går eftermiddag och satte igång spellistan från begravningen och tog sen tag i kaoset hemma… Allt för att inte behöva sätta mig ner. Inte ens fast magen skrek åt mig att den var hungrig. När jag var klar och Tony och grabbarna kommit hem gjorde jag te och macka och satte mig. Då sprack bubblan. Tårarna sprutade. Fan vad tungt det kändes. Så jäkla orättvist att jag just begravt min mamma.

Kvällen blev ganska tung. Jag hade redan innan bestämt att vi skulle äta pizza till middag så ingen skulle behöva laga mat. Till den drack vi ett glas bubbel, skålade för mamma!

Efter en natt med kass sömn vaknade jag idag med okej humör men det blev sakta sämre. Jag gjorde mig och tjejerna klara för en dag i skolan. Efter att jag lämnat tjejerna satte jag mig på tåget. För varje station vi passerade ökade huvudvärken… Så i Västerhaninge klev jag av tåget. Orkade inte åka längre. Åker hemåt igen… Lyssnar på vad kroppen försökt säga hela morgonen… 

En reaktion på “En vacker begravning…

  1. Gen

    Lilla vännen klart att kroppen sa ifrån i dag efter en såå tung dag som i går Du behöver hämta dig några dagar nu så gott det går o det är bara bra att du gråter o får ut din sorg håll den inte inne vännen Kram

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge