Blurrigt, dimmigt, sjukt.

Trött, trött, trött… skola… bilden får demonstrera läget just nu…
Jag stannar i min bubbla så länge jag kan trots skola. Önskar jag kunde stanna i sängen. Natten var för lång.
Magsjukan är på besök. Den milda versionen. Peppar peppar. Vi håller mini hemma men dom stora får gå. Mamman fick gå. Eller vad då fick, hon var tvungen. Ja, allt är ju ett val… Vi har labbar på schemat idag. Misstänker att jag missar alldeles för mycket av att vara hemma. Tony fick vabba.
Och ja, jag vet att jag går emot alla mina principer. Det är inte lätt. Men fröken som är sjuk kommer hållas hemma. Hennes syster likaså. I minst 48h efter sista kräkning. Där är vi i alla fall stenhårda.
Något som däremot är skumt idag är bristen på ångest. Hela förra vecka låg den som klump i kroppen. Idag nästan inget alls. Känner mig mest sjukt trött bara. Nånstans har jag i och för sig varit inställd på att magsjukan skulle dyka upp den här veckan men ändå… det känns konstigt.
Och just det. Emilia väckte mig för att hon inte kunde sova i natt. Jag satt vid hennes säng för att hon skulle kunna somna om. Tankarna vandrade. Jag lyssnade på tjejernas nattljud och tänkte att det inte skulle gå att ropa hej ännu trots att dagis tog ner magsjukelappen igår. Funderade vidare på att colan inte kunde drickas nu i veckan men kanske till helgen om inget hände. Den köptes in förra veckan när vi förväntade oss att nån av ungarna skulle bli smittad. Efter den tanken tog det max tio minuter innan Emilia meddelade att hon mådde dåligt. Jag måste ha känt det på mig. Även om jag trodde att det var Malin som skulle bli dålig.
Nä, nu får det vara nog på kräkbloggande för ett tag. Måste ta mig i kragen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge