Glasögonorm och felaktig skala

Sitter här med huvudvärk. En sån där som spänner i hela huvudet… Det var liksom inte tanken. Jag skulle ju blogga. Massor. Har en hel del i huvudet som bara väntar på att få komma ut… Kanske skulle se till att lämna ifrån mig tre barn till skola och dagis imorn, skicka maken på äventyr nån annastans än hemme och låta Malin långsova. ;o)

Idag åkte jag, Oskar och Malin till Nynäs. Först var vi på öppna förskolan så Malin fick leka en stund. Hon älskar sångstunden och skrattar jättemycket då.


Glasögonorm

Efter det bar det av till optikern. Det var dags för Oskar att välja glasögon.
Han var lite motvillig och tveksam till en början men efter en stund så tinade han upp. Först hittade han en diskret båge med Svamp Bob fyrkant på och sen en lite kraftigare både med Shrek på. Och gissa vad glad han blev när han fick reda på att han skulle få båda paren!!! Specsavers i Nynäshamn har köp två betala för en även på barnbågarna.
Så nu har vi upp till två veckors väntan här hemma! Ska bli så skoj när dom kommer. Oskar är så söt i glasögon. Fast det tänker jag inte säga högt! Råkade kalla honom min lilla glasögonorm idag. Det var inte populärt, även om jag sa det kärleksfullt. Så vi googlade på glasögonorm och hittade en giftig kobra. Då var det inte så illa att bli kallad glasögonorm längre. ;o)
Jag har en fundering…
Som jag berättat innan så har jag träffat en dietist och fått råd plus att jag läser några böcker om att äta rätt… Detta gör att jag mer än vanligt tänker på det här med att gå ner i vikt och hur man gör det.
Jag har alltid sagt att jag inte tänker banta, jag ska gå ner i vikt. För det är olika saker. Mina barn ska aldrig få höra att deras mamma bantar. Jag tror inte dom mår bra av det. Det är bättre att jag lär dom äta rätt.

Mina barn ska heller aldrig få äta annan mat än mig och/eller Tony för att jag ska gå ner i vikt! Det lagas mat som hela familjen kan äta. Tillsammans!

Funderingen… Eller funderingarna… Om man bantar med pulverdieter, soppor eller vilken metod man nu väljer – vad händer när man är ”färdig” med det? När man gått ner till önskad vikt? Fortsätter man äta på samma sätt resten av livet? Pulverdieter och soppor, LCHF eller vad det än må vara… Jag vet att när jag försökte mig på Vikt väktarna så sa folk ”en gång viktväkare, alltid viktväktare”. Alltså, man kan inte sluta med att äta som en viktväktare….

Hur gäller det vid andra ”dieter”?  Äter ni så en period och håller sedan er nya vikt i framtiden eller är det så att man går tillbaka till gamla vanor och äter upp sig igen och sen måste ta tag i ”dieten” på nytt? Och hur tänker man då? Att oj, jag måste banta igen? Eller oj, den här kuren funkade inte, jag testar nåt nytt?

Och hur gör ni med måltiderna ihop med familjen? Tex när det äts nutrilett (eller vad dom heter…) hur förklarar man att man inte äter med barnen? Eller äter man inte tillsammans redan från början?
Och hur förklarar man varför barnen får annan mat än den som bantar?

Avslutar med denna länk där det står om att BMI är en bluff! Jag som alltid har sagt att jag inte gillar BMI-skalan. Den säger ju inte som mycket om personen i sig. Enligt den är jag är fet, förut på gränsen till nästa steg i skalan… Ännu fetare… Men ändå kan jag ha storlek medium upptill och storlek 42-44 nertill….

9 reaktion på “Glasögonorm och felaktig skala

  1. Linda

    ang vikt o mat, jag har ju aldrig haft problem att vara överviktig. men nu mera trivs jag väl inte så bra med kärlekshandtag och allt… men bara att acceptera… ibland tar jag mig nutrilett till frukost eftersom jag är sämst på att äta frukost. detta har nog smittat över på inez lite, eller hon äter när hon är hungrig och inte i onödan direkt… hon har frågat om hon får smaka då säger jag att nej det här är för vuxna om man har svårt att äta frukost. ja, jag säger som det är att barn inte får sånt osv. hon förstår och accepterar. nu händer det ju inte så ofta att jag tar sån, men ändå. min frukost är kaffe + ett ägg och då sitter vi tillsamans vid frukostbordet, på helgen äter jag mer.
    nu blev det mycket jag jag jag här märkte jag =)

  2. lilla my

    Soppor o pulverdieter är ett sätt att gå ner i vikt snabbt och på korttid, inget att rekommendera för en lång och varaktig viktnedgång.Däremot så är ju viktväktarna ett mkt bra alternativ likaså Gi.
    Det som man bör tänka på är att när man nått sin målvikt med ex viktv/gi så kan man inte gå tillbaka och äta som innan, var ju på detta sätt man fick sina extra kilon.I det stora hela så handlar det om att ändra sina vanor.
    Sen är det bra att läsa på lite om dom olika metoderna och vilken som skulle passa er bäst, men oavsett vilken metod man väljer så finns det inga genvägar eller att unna sig ditten o datten. Sist och inte minst, motion är en viktig källa till att må bra.
    Lycka till.

  3. LindaW Inläggsförfattare

    Lindisen – dom där handtagen är bevis på att du har förr barn! Kroppen blir ju tyvärr inte densamma igen. Bara att acceptera! <3
    Fast nutrilett (eller liknande) är ju ett bantingspreparat, inte ett sätt att äta igen en måltid… Varför inte dricka ett glas fil eller yogurt istället då? Bara en liten tanke? :o)

    lilla my – jag själv är inte så väldigt intresserad av dessa dieter då jag inte kommer hoppa på nån själv… utan jag funderar mer på hur andra tänker. Just som du skriver, det handlar ju om att byta tankesätt kring maten, byta vanor. Jag har lite svårt att se hur man byter vanor av att äta soppa tre gånger om dagen i ett par veckor…

    Vid GI och LCHF och sånt ändrar man ju helt klart tänket men offrar man nåt då?

    Jag valde att gå vägen via en dietist istället och på så sätt få lära mig att lägga om mina tankesätt och vanor sakta men säkert… Och dessutom ger hon mig en orsak till varför jag ska ändra eller förändra på min kost och mitt tänk idag.

  4. Petra

    Jag tycker du har helt rätt tänk när du funderar över att man kan föra över bantningstankar till barnen – har sett det allt för många gånger att, framförallt flickor tar efter mammors bantningsnojjor… inte så kul att höra små flickor fundera över valkar…

    Ja alltså jag läste länken om BMI – och enligt den skalan är jag underviktig – MEN när jag var på läkarkoll för ett år sen så tittade läkaren ner i sin journal – sa att jag var underviktig – sen tittade hon upp och sa "nämen – du är ju helt perfekt och välmående – inte är du underviktig"…

    Så det kanske inte är så smart att bara stirra sig blind på tabellerna – man får nog titta från person till person vad som är "välmående"

    Kram

  5. LindaW Inläggsförfattare

    Ja men precis! I tonåren hade jag en remiss väntandes för en bröstförminskning. Ringde för att kolla statusen på den. Dom började med att fråga vad jag vägde och hur lång jag var. Fick då order om att jag var tvungen att gå ner i vikt. Fick veta vad jag max fick väga vilket då var ca tio kilo mindre än jag vägde. "Tack och hej, återkom när du gått ner i vikt, använd viktväktarna."
    Detta sades alltså till en tonåring i telefon, som dom aldrig träffat. Utgick enbart från bmi.

    Det kunde ju ha varit en annan tjej som fick det där beskedet och gick hem och gjorde nåt drastiskt. Jag hade massor med kompisar som stoppade fingrarna i halsen till höger och vänster i den perioden. Det var lite "tufft". Jag kunde ju ha gjort det jag med… Men fortsatt det ännu längre…
    Jag tycker man ska träffa personen i fråga innan man gör sig en uppfattning och titta på hur personen mår och ser ut. Inte bara läsa siffror.

  6. LindaW Inläggsförfattare

    Hehe… Men du, när du ändå gör frukost till Inez och Max, bre en smörgås till dig själv. Se till att alltid ha ett gott pålägg hemma och skär lite grönsaker till. Mums och jättegott! Och så äter du den medan du matar Max och servar Inez. :o)

  7. vill man vara fin får man lida pin

    Såg på aftonbladet att du hade länkat till artikeln och gick in, så tänkte dela med mig några tankar…
    Jag tycker du tänker rätt där. Klart man inte ska banta, man blir bara grinig och trött…vem vill det?!
    Jag har en kompis som gick ner 8 kilo på en månad när hon körde pulverdieten. Och det är ju en bra metod om man vill gå ner fort. Det som händer sen, efter dieten..det är det som är problemet. De flesta går upp kilona igen, så fort de börjar med "vanlig" mat. Men om du vill behålla vikten så ska man börja fokusera på träning. Jag kan tänka mig att du inte har så mkt tid för träning på tanken att du har 4 barn som kräver mycket tid…men man får ta sig tiden, eller gå ut och gå med barnen, simma, cykla, åka skridskor…det ger mer än vad man tror! :) Lycka till med allt nu!!

  8. LindaW Inläggsförfattare

    Numera försöker jag ta mig den tiden. Beroende på väder blir det lite prommenader och sen ett par veckor simmar jag minst en gång i veckan. Känns väldigt bra att ta sig den tiden. :o)

Kommentera